Efter att Johan pussat mig hejdå i morse så började skitdrömmarna igen. Ska det vara såhär varje gång han går till jobbet alltså?
Drömmen var såhär, att jag och Johan skulle tillsammans med Olivia från the City, gå på spelning i huset mitt emot där vi bor, fast huset var mycket större och spelningen höll hus på taket. Johan började snacka med trummisen och jag drev mest omkring. Nykterist var jag också tydligen.
Senare på kvällen så kom Jenny dit, jag irrade omkring och letade efter min kamera eftersom jag ville fota världens grymmaste solnedgång. Hittade kameran, drog med Jenny utomhus, hittade då Johan snorta kokain tillsammans med bandet, dessutom snorfull. Jag fick ingen kontakt med honom och gick därifrån.
Lite senare ändå hittar jag honom sittandes på en enorm gunga som svingades mellan husen, utan skyddsnät. Jag fick till slut ner honom därifrån men då valde han att prata med en random brud och jag blev ledsen. Sen skyndade han sig iväg, som att han inte ville att jag skulle hinna efter, men det gjorde jag.
Då började han klaga på att jag inte borde satt på mig den där skjortan för att den var för utmanande osv. Fick rådet av tjejkompisar att gå hem och vänta tills klockan blir 6 på morgonen, hade han inte kommit hem då, skulle jag ta mitt pick och pack och dra.
Sen vaknar jag av att svärmor ringer. Puh.. Jobbig jävla dröm!
VARFÖR drömmer jag alltid att Johan totalignorerar mig? Det är fan det sista han gör i verkligheten! Sjukt.. Mycket sjukt..