Måndag.
Det är ett jävla helvetes skitväder ute, regn och blåst. Tände x antal värmeljus i hopp om att få en myskänsla i lägenheten. Det är hyfsat städat annars och Ryan Adams i bakgrunden borde fixa allt. Men nej. Jag får ingen ro i kroppen. Allt jag känner är hjärtklappning och en orolig magkänsla inför framtiden. Jag är arbetslös. Letar jag jobb? Nej, inte jätteaktivt. Jag kikar ibland på ams.se och kollar annonser i tidningar jag läser. Men inte mer än så. Vill jag ha ett nytt jobb? Ja, men inte nu. Det känns inte som att jag pallar det. Men jag vill heller inte vara sjukskriven på papper. Fy fan. Vilket dilemma..
Jag vill plugga, men jag vill inte ta csn-lån. Och att fixa ett deltidsjobb mellan plugg låter jobbigt. Det LÅTER jobbigt, alltså skjuter jag den idén åt sidan. Det är något fel på mig..
Jag är lat. Det är jag. Men just nu är det inte lathet som stör mig utan panikångest och feghet. Och stress. Och tanken på att jag inte har råd att köpa julklappar till alla och herregud för att inte tala om att åka ner till Borås över jul. Jag måste ju åka ner. Min kära mor kommer att bli för ledsen annars, det vet jag.
Men som jag sagt innan, jag vill inte åka till Borås någonsin igen utan Johan. Jävla skit..
All denna stress i magen. Jag är så rädd för allting. Rädd för att hamna i samma fack som för 2 år sedan. Loser-facket.. Rädd för att förlora. Rädd för vad som kan hända OM.. Rädd för mig själv blir jag ibland också. Jag måste peppa upp mig. Snarast..
Kommentarer
Postat av: Michaela
Baby oroa dig inte! Du är och förblir ALDRIG en loser, för du är bäst och underbar!:D Love you! puss
Postat av: JennyS
Oooh, I know that feeling too well. Jag vet hur det känns, och hur man sakta med säkert bygger upp en känsla av panik som enbart kan sluta i ångest. Tänk på de bra sakerna! Tänk på att för två år sen bodde du inte i sthlm och du hade inte Johan. Det är en stooor skillnad.. Puss babycakes:**
Trackback