Ok.
Det var inte visdomstanden som strulade. Det är aset bredvid. Och det aset kanske kanske behöver rotfyllas. Tack världen!
Vi får väl se vad de säger på onsdag då jag ska dit igen. Min läkare jag fick kan inte svenska så bra så det kan ju går hur som helst. Det finns inget som är mer obehagligt än att sitta i en tandläkarstol. Man måste stirra upp i taket, på lampan (och bli bländad), på gardinerna, överallt än på själva tandläkaren. Det går ju inte. Gud förbjude om man fick ögonkontakt, då han kanske skulle se hur ont man har och hur man bara vill karva ut alla hans tänder med det lilla pet-redskapet som ligger på brickan framför en.
Det värsta jag vet, förutom den fruktade borren, är sug-slangen, det där verktyget som ska förhindra överdrivna mängder saliv att ta över när tandläkaren arbetar. Det den egentligen gör är att den skrumpnar ihop tungan så den inte längre känns, den får allt saliv att hamna på andra sidan munnen och när man sen måste svälja ner det så får man skavsår eftersom slangen ligger och skaver mot tunga, tandkött och haka.
Jag kan skriva om 100000 andra saker jag hatar med tandläkare men klockan är 22:54 och jag vill krypa ner i bästa sängen och pussa på Johan. Snart är det helg och fy helvete vad skönt det ska bli och bara kramas hela tiden!