Har inte känt mig såhär värdelös på länge. Ful och fet och till besvär. Bortskämd fastän det är det sista jag är. Jag gråter för att allt känns tungt och vädret gör mig tokig! Alla ljud omkring mig skär i öronen och jag känner stressen ända in i benmärgen.
Tappade matlusten men är fortfarande hungrig men om jag inte får laga maten i mitt kök så kan det kvitta, känns det som. Och jag känner mig vidrig som känner så. Hahahaha.. Jag är ju patetisk! Men seriöst.. Jag kan inte längta hem mer än såhär nu.