Chuck Bass.

Still ill.
Eller, jag är inte på gränsen till död längre. Men jag hostar och anstränger jag mig det minsta så börjar jag hosta som en gammal tant med bronkit. Därför var det extra jobbigt att behöva åka till Nordea idag för att betala in pengarna till kursen som börjar om ett par veckor.. Men med långsamma steg och korta andetag gick det bra. På vägen hem skällde jag ut en busschaufför som var lika seg som en snigel. Bussen skulle gå 13:37 men chauffören gick ut och satte sig på en bänk bredvid en kollega och upprepade detta tre gånger innan jag fick nog, gick fram och frågade om det var nåt fel på bussen. "Nej, den ska gå 37" sa chauffören. "Jaså", sa jag, "men nu är klockan 45 så du kanske borde starta bussen och åka!". Chauffören skyllde på sin digitala klocka han hade i bussen, att den gick fel. Då sa jag att det är bara att titta ut genom fönstret och uppåt byggnaden för där finns en alldeles utmärkt klocka att titta på. Suck, jag hatar när bussar inte är i tid pga såna dumheter.. Blöh!

Annars skiner solen idag och det är skönt. Igår var det mörkt och tråkigt hela dagen och spöregn på kvällen. Men idag lyser solen in i vardagsrummet och jag insåg för en liten stund sen hur lycklig jag är som bor just här. I denna fina lägenhet med högt till tak och med sköna grönområden runtomkring. I <3 Bromma!


Stockholm i mitt hjärta.





Glor på Gossip Girl och när Johan ringde tryckte jag på pausknappen på datorn.
Såhär blev stillbilden:



Hahahahaha, frillan!! Hahahaha..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0